Snart på väg

Books, Social Anxiety, The Everyday

Processed with VSCO with a6 preset

Det är en enda röra. Sakerna. I högar på stolar och bord och på golvet. Jag ska ta tag i allt detta, säger jag till mig själv. Packa väskan. Igen. När jag går ut med Lily behöver jag tjocktröja och halsduk, fingervantar. Om två dagar kommer det vara shortsliv igen. Kallduschar. Och äta frukost med Aurélien. Få prata och gnatas och vara kära på nära håll. Som jag längtar. Och så stolt jag är över oss som klarar av detta. Att vara isär under så långa perioder. Det är jobbigt men inga problem.

September har lett emot mit, genom regn och solsken. Jag har fått uppleva en riktig höst och jag är tacksam. Nu är Oktober här och världen är vacker.

Hälsar på Christin. Vi dansskuttar som vanligt när vi ser varandra. Det är så fint och hon är mig så kär. Vi lagar ugnsgrönsaker, portobellosvamp och vegansk skagenröra. Läser astrologiböcker hela kvällen och djupstuderar våra födelsehoroskop. Diskuterar och skrattar och utanför fönstret är månen. Vi går på Göteborgs Konstmuseum, pekar och tänker högt. Dricker kaffe på da Matteo i Viktoriapassagen. Jag tar kort och tycker det är så fint alltihop. Jag mår så himla bra.

Processed with VSCO with a6 preset

Jag åker på Bokmässan för första gången på flera år. Oroar mig för folkmassorna och visst går pulsen upp till en början. Men jag har grundat väl den morgonen. Har stretchat och mediterat och ätit en snäll smoothie bowl. Tagit mina tillskott och druckit en massa vatten. Innan vi åker tar vi en Resorb var. Först känner jag mig överväldigad, går med små steg och vad jag antar vettskrämd blick i mitten av gången. Kikar till höger och vänster. Till slut säger en kvinna du får kika i böckerna också. Nervöst skrattar jag till svar.

Men det finaste var i slutet av dagen, en mycket trevlig dag med min kusin och faster. Jag står vid Kartago förlags monter och håller i en bok av Nina Hemmingsson. En av mina stora. En av mina hjältar. Jag har inte köpt så mycket pga inte mycket plats i bagaget och snäv budget men jag tänker äh, va tusan. Står i kassan och betalar, personen bakom disken säger vill du ha den signerad? Jag ser nog ut som ett fån och han pekar till höger. Och där står hon och jag piper till och säger ja! Nina Hemmingsson signerar min bok och jag står tyst och känner mig som en tönt men till slut tar jag mod till mig. Frågar en sak om vita Posca-pennor. Hon tittar på mig, typ ska jag lägga tid på den här diskussionen? Sedan tar hon fram sitt pennfodral och sitt skissblock. Visar. Svarar. Jag svimmar nästan. Jag säger till henne att hon betyder mycket för sådana som mig. Hon ler och säger tack. Nina Hemmingsson har lett emot mig.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.